Universitas Scholarium — A Community of Scholars Log In

← Njem Asụsụ: Ịkụziri Ndị Igbo Asụsụ Bekee

Njem Asụsụ: Ịkụziri Ndị Igbo Asụsụ Bekee
Lesson 49
49 of 50 lessons

Lesson 49

Section A (Detailed English-Igbo Interlinear Text)

49.1 Each Nke ọ bụla student nwata akwụkwọ received natara a otu certificate asambodo

49.2 The Nke ahụ teacher onye nkuzi corrected doziri each nke ọ bụla assignment ọrụ ụlọ

49.3 Each Nke ọ bụla morning ụtụtụ brings na-ewetara new ọhụrụ opportunities ohere

49.4 They Ha visited gara each nke ọ bụla village obodo in na turn nrụgharị

49.5 Each Nke ọ bụla child nwa brought wetara food nri to na share ikewa

49.6 The Nke ahụ principal onye isi spoke kwuru to na each nke ọ bụla parent nne na nna

49.7 Each Nke ọ bụla player onye egwuregwu wore yiri a otu uniform uwe

49.8 We Anyị examined nyochara each nke ọ bụla case okwu carefully nke ọma

49.9 Each Nke ọ bụla season oge brings na-ewetara different dị iche weather weather

49.10 The Nke ahụ farmer onye ọrụ ugbo planted kụrụ each nke ọ bụla seed mkpụrụ with site na care nlekọta

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section B (Complete English Sentences with Igbo Translation)

49.1 Each student received a certificate. Nwata akwụkwọ ọ bụla natara asambodo.

49.2 The teacher corrected each assignment. Onye nkuzi doziri ọrụ ụlọ ọ bụla.

49.3 Each morning brings new opportunities. Ụtụtụ ọ bụla na-ewetara ohere ọhụrụ.

49.4 They visited each village in turn. Ha gara obodo ọ bụla na nrụgharị.

49.5 Each child brought food to share. Nwa ọ bụla wetara nri ikewa.

49.6 The principal spoke to each parent. Onye isi kwuru okwu nye nne na nna ọ bụla.

49.7 Each player wore a uniform. Onye egwuregwu ọ bụla yiri uwe.

49.8 We examined each case carefully. Anyị nyochara okwu ọ bụla nke ọma.

49.9 Each season brings different weather. Oge ọ bụla na-ewetara weather dị iche.

49.10 The farmer planted each seed with care. Onye ọrụ ugbo kụrụ mkpụrụ ọ bụla site na nlekọta.

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section C (English Text Only)

49.1 Each student received a certificate.

49.2 The teacher corrected each assignment.

49.3 Each morning brings new opportunities.

49.4 They visited each village in turn.

49.5 Each child brought food to share.

49.6 The principal spoke to each parent.

49.7 Each player wore a uniform.

49.8 We examined each case carefully.

49.9 Each season brings different weather.

49.10 The farmer planted each seed with care.

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section D (Grammatical Explanation in Igbo)

Nkọwa maka otu e si eji "each" n'asụsụ Bekee: -

Nghọta "each": -

Ọ pụtara "ọ bụla" ma ọ bụ "nke ọ bụla" n'asụsụ Igbo -

E ji ya egosi na a na-ekwu maka ihe ma ọ bụ mmadụ ọ bụla n'otu n'otu -

Ọ dị iche na "every" n'ihi na "each" na-egosi ihe/mmadụ n'otu n'otu -

Otu e si eji ya: -

Ọ nwere ike ịbụ adjective: "each student" -

Ọ nwere ike ịnọrọ onwe ya: "Each brings a gift" -

Ọ nwere ike ịbịa n'etiti ahịrị okwu: "The students each received a book" -

Mgbe e ji ya: -

Mgbe a na-ekwu maka ihe/mmadụ n'otu n'otu -

Mgbe a chọrọ igosi na ihe metụtara onye/ihe ọ bụla -

Mgbe a na-ekewa ihe n'otu n'otu -

Ihe ndị gbara ya: -

Adịghị eji ya kọwaa ọtụtụ ihe/mmadụ n'otu mgbe -

Anaghị eji ya eme plural -

Na-eji singular verb ya mgbe niile

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section E (Cultural Note in Igbo)

N'omenala Igbo, echiche nke "ọ bụla" dị mkpa ma nwere ọtụtụ nghọta: -

N'omenala anyị: -

Igbo na-ahụ ụwa dị ka ihe jikọrọ ọnụ -

Anyị na-ahụ mmadụ ọ bụla dị ka onye pụrụ iche -

Nke a dị iche na nghọta Bekee nke "each" -

Mgbagha na nghọta: -

Bekee na-eji "each" egosi nhatanha -

Igbo na-eji "ọ bụla" egosi njikọ -

Nke a na-egosi ụzọ abụọ dị iche iche e si ahụ ụwa -

Ọmụmụ na nkuzi: -

Ọ dị mkpa ịghọta na "each" abụghị naanị "ọ bụla" -

Ọ bụ echiche nke onwe na ọha -

Nke a na-enye aka ịmụta asụsụ Bekee nke ọma

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section F (Literary Quote)

Part F-A (Interlinear Analysis)

From Maya Angelou's "Human Family":

Each Nke ọ bụla of nke us anyị has nwere something ihe unique pụrụ iche to iji offer nye

Part F-B (Complete Translation)

"Each of us has something unique to offer" "Onye ọ bụla n'ime anyị nwere ihe pụrụ iche iji nye"

Part F-C (Literary Analysis)

Maya Angelou ji "each" egosipụta ọnọdụ pụrụ iche nke onye ọ bụla nwere. Nke a na-egosi na ọ bụ eziokwu na mmadụ niile dị mkpa ma nwere ihe ha nwere ike inye.

Part F-D (Grammatical Notes)

-

"Each of us" bụ ụzọ pụrụ iche eji eji "each" -

E ji ya egosi mmadụ n'otu n'otu -

Na-esonye ya na singular verb (has) -

Nke a na-egosi otu e si eji "each" eme ahịrị okwu zuru okè

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Genre Section: Short Story

Section A (Detailed English-Igbo Interlinear Text)

49.11 Each Nke ọ bụla morning ụtụtụ, Ada Ada opened meghere her ya small obere shop ụlọ ahịa

49.12 She Ọ greeted kelere each nke ọ bụla customer onye ahịa with site na a otu smile ọchị

49.13 Each Nke ọ bụla shelf ogwe held jidere different dị iche spices ụtazi

49.14 The Nke ahụ children ụmụaka loved hụrụ n'anya each nke ọ bụla sweet ụtụ she ọ sold rere

49.15 Each Nke ọ bụla day ụbọchị, more karịa people ndị mmadụ visited gara her ya shop ụlọ ahịa

49.16 She Ọ remembered chetara each nke ọ bụla regular na-abịakarị customer's onye ahịa name aha

49.17 Each Nke ọ bụla evening anyasị, she ọ counted gụrụ her ya earnings ego o nwetara

49.18 The Nke ahụ village obodo women ụmụ nwanyị bought zụrụ each nke ọ bụla ingredient ihe eji esi nri

49.19 Each Nke ọ bụla season oge, she ọ added tinyeliri new ọhụrụ items ihe to na sell ire

49.20 At Na festivals ememe, each nke ọ bụla family ezinụlọ bought zụrụ special pụrụ iche foods nri

49.21 Each Nke ọ bụla success ihe ọma made mere Ada Ada smile ịmụ ọchị more karịa brightly ọcha

Section B (Complete English Sentences with Igbo Translation)

49.11 Each morning, Ada opened her small shop. Ụtụtụ ọ bụla, Ada meghere obere ụlọ ahịa ya.

49.12 She greeted each customer with a smile. Ọ kelere onye ahịa ọ bụla site n'ọchị.

49.13 Each shelf held different spices. Ogwe ọ bụla jidere ụtazi dị iche iche.

49.14 The children loved each sweet she sold. Ụmụaka hụrụ ụtụ ọ bụla o rere n'anya.

49.15 Each day, more people visited her shop. Ụbọchị ọ bụla, ndị mmadụ karịrị gara n'ụlọ ahịa ya.

49.16 She remembered each regular customer's name. Ọ chetara aha onye ahịa ọ bụla na-abịakarị.

49.17 Each evening, she counted her earnings. Anyasị ọ bụla, ọ gụrụ ego o nwetara.

49.18 The village women bought each ingredient. Ụmụ nwanyị obodo zụrụ ihe eji esi nri ọ bụla.

49.19 Each season, she added new items to sell. Oge ọ bụla, ọ tinyeliri ihe ọhụrụ ire.

49.20 At festivals, each family bought special foods. N'ememe, ezinụlọ ọ bụla zụrụ nri pụrụ iche.

49.21 Each success made Ada smile more brightly. Ihe ọma ọ bụla mere Ada ịmụ ọchị karịa ọcha.

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section C (English Text Only)

49.11 Each morning, Ada opened her small shop.

49.12 She greeted each customer with a smile.

49.13 Each shelf held different spices.

49.14 The children loved each sweet she sold.

49.15 Each day, more people visited her shop.

49.16 She remembered each regular customer's name.

49.17 Each evening, she counted her earnings.

49.18 The village women bought each ingredient.

49.19 Each season, she added new items to sell.

49.20 At festivals, each family bought special foods.

49.21 Each success made Ada smile more brightly.

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

Section D (Grammar Notes for Story Genre)

Otu e si eji "each" dee akụkọ: -

Ngosipụta oge: -

"Each morning" - iji gosipụta ihe na-eme kwa ụtụtụ -

"Each evening" - iji gosipụta ihe na-eme kwa anyasị -

"Each season" - iji gosipụta mgbanwe oge -

Mkọwapụta agwa mmadụ: -

E ji "each" egosi omume Ada kwa mgbe -

Iji gosipụta mmekọrịta ya na ndị ahịa -

Iji kọwaa otu o si agụ ihe ya -

Mkpalite mmasị: -

Iji "each" egosi ọganihu nke nwa nwa -

Iji gosipụta omenala obodo -

Iji kọwaa ihe ndị ahịa na-azụ -

Ndịiche na nghọta: -

Dị ka otu e si eji "each" n'akụkọ -

Dị ka otu o si egosi mgbanwe -

Dị ka otu o si egosi mmekọrịta

✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾ ✾ ❦ ✾ ❦ ✾

---

← Lesson 48 ↩ Course Index Lesson 50 →